Lisa Andersson

Träna är livet.

Kategori: Om en dag

 
Jag fick ihop ganska många kilometer i Orsa och har nu sådär skönt ont i armarna efter all stakning. Avslutade träningshelgen igår med att maxa tio kilometer på KM, det gick sådär. Spagettiarmarna levererade inte direkt. Men jag har haft en grymt fin helg med flera pass då jag bara njöt och faktiskt kände av framstegen. Det är nog faktiskt det roligaste med att träna, att verkligen känna att det går framåt. För varje kilometer på skidorna går det lite lättare och man vänjer musklerna mer och mer. Att jag skulle åka ganska mycket skidor den här vintern visste jag inte, och inte heller att jag skulle åka ett långlopp, men det blev bara så med tanke på fotproblemen.
Men vet ni vad, från och med idag ska jag förhoppningsvis kunna börja ta lite löpsteg igen. Nu när jag tänker efter har det gått 42 dagar sen jag sprang sist, och det känns skit, men så är livet. Inom en snar framtid ska jag jogga en sväng och känna på inläggen jag hämtade ut idag. Hoppas på stordåd!
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: