Lisa Andersson

04-10.

Kategori: Om en dag

 
Satt och pysslade med mitt framtida schema förut. Det är otroligt skönt att ha allt nedskrivet och klart nu, men det känns som om det är en hel del som ska hinnas med. Speciellt alla dessa labbar, som jag av gammal erfarenhet vet är tidskrävande som tusan. Men det ska nog gå!
 
Helgens tävlingar var riktigt roliga. Det var trevligt att få känna lite mjuk mossa under fötterna igen, även om isen ibland bråkade med en. Natten var nog den som gick bäst, jag hade mest flyt i orienteringen och var piggast då. Men samtidigt känner jag nu, efter en vinter med ganska lite löpning och orientering att det finns så otroligt mycket att jobba på. Den tanken kan ju vara både tung och väldigt skön. Jag föredrar det senare. Jag har accepterat att jag ibland gör helt kassa resultat, och att man måste träna galet mycket för att nå de höga målen. Men det är ju absolut inte omöjligt, och vägen dit känns ganska rolig, även om delmålen är otroligt små och obetydliga för andra. Ett delmål är att ta sig runt ultralång-SM på söndag, om jag så ska göra det krypandes. Jag har sprungit det fyra gånger och vet väldigt väl hur vidrigt det stundtals är. Men det är en utmaning, och känslan när man får gå i mål efter några timmars slit är oslagbar, även om man så kommer sist. För någon måste komma sist, och alla de tyckare som står bredvid och anser saker hit och dit är extremt fega.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: