lisas

Inte ens kaffe funkade idag. Då är det illa. Sov till och med en timme efter skolan, vilket är extremt ovanligt för att vara jag. Men det gjorde susen, för jag fick lite extrakraft och köttade mig igenom en fet inlämningsuppgift. Som sällskap hade jag en varm choklad med vispgrädde. Lyx.

Sitter och försöker motivera kroppen att röra sig mot köket och äta något innan jag förhoppningsvis ska ta mig till skolan. Det känns som en stor bedrift i detta skick. Tror jag har en släng av feber, och samtidigt en mage som bara dummar sig. Härliga liv. Nej, dags för kraftansträngningen. Hej så länge.

Hittills har denna lördag bjudit på vad bilden nedan visar. Snö. Jag och Kajsa gav oss ut i en riktig snöstorm och möttes av ispilar och snöflingor stora som bollar lite då och då. Men det visade sig bli ett trevligt långpass ändå, och nu har man 16 km i benen. Fast nu är kroppen slitage, eller mer i matkoma-tillstånd.

Om inte alltför många timmar är det sittning på hg med en massa orienterare. Hoppas på en härlig kväll. Men innan dess ska det pluggas och bakas.




weheartit

Sitter hemma kl 12 en vardag. Så skönt, och så ovanligt. Men ni kan vara lugna, om en timma ska jag tillbaka till skolan och spendera hela eftermiddagen med envariabeln. Önskar jag kunde skriva att det också var skönt.

Tog mig igenom ett vidrigt träningspass idag. Hamnade helt klart på topp tre över skjut-mig-nu-träningar. Det var inte långt eller särskilt kallt som man kan tro, det var bara fullkomligt hjärndödande och sjukt mjölksyraframkallande. Sjuminutersintervaller på ett löpband med max lutning, och lagom hög fart för att du ska bli sugen att gråta en skvätt efter en minut. Nu jävlar hoppas jag att det ger något också, ska bara genomföra det några gånger till..
Ett lite trevligare träningspass hade jag i tisdags. Nattorientering. Kände mig hög hela banan och var enbart lycklig över att få springa ordentligt igen. Bli sådär snuskigt trött av att springa har jag saknat ordentligt. Sen slutade kanske inte kvällen på bästa sätt när jag fick för mig att jag snart var i mål och läste till fel kontroll. Bra Lisa!

Okej. Jag är en utmattad varelse. Trots sovmorgon och kaffe fullkomligt vägrar mina ögonlock att hålla sig uppe, och då ska vi inte ens snacka om hjärnan min. Hade ju tänkt viga min eftermiddag till att förstå mig på trepunktskorsningar, det vill säga genetik. Återstår att se om jag lyckas med alla dessa rekombinanter, vilket är ett ord jag just nu läst fem gånger (!) på en minut. Nej, dags att återgå till mina bananflugor och majs. God eftermiddag.

Gårdagskvällen och natten spenderades hemma hos Sara med gammalt och nytt folk. Tio timmar bara sprang iväg och sex minuter över tolv sjöng vi väldigt vackert för födelsedagsbarnet. För idag fyller min finfina Sara 20 år! Hon är grym.

Jag hatar egentligen personer som skriver att de är stolta över sig själva i sina bloggar. Eller, hata är ett väldigt starkt ord men jag ogillar det starkt. Likaså personer som beskriver sig själva som överambitiösa eller extremt positiva. Gillar förövrigt inte ordet ambitiös heller. Måste finnas något bättre ord. Det kan sammanfattas i att jag helt enkelt inte är superpigg på människor som måste berätta för mig hur makalöst bra de är. Speciellt inte när det handlar om att kliva upp ur sängen. Då är man inte stolt, då är man bara väldigt normal.

Men hör och häpna, idag är jag stolt över mig själv. Brukar väl inte hända alltför ofta, då jag inte gillar att missbruka den känslan. Men idag blev jag mitt rätta jag igen. Jag stod inte tyst och var en svamp när en elak, helt ogrundlig kommentar kom flygande. Personen i fråga önskade nog att den varit tyst. Idag och de tidigare gångerna.

Skulle kunna skriva en liten uppsats om den här personens helt tanklösa åsikter. Men jag skippar det. Vi bor i Sverige, jag anser att man får yttra sig hur tusan man vill, så länge man har lite belägg. Vilken denna varelse alltför ofta saknar.

Skönt. Nu har jag ventilerat klart. Jag är glad igen.



Förövrigt gick matteräknandet härligt bra idag, lite nytt hopp infann sig. Och har jag lite tur får jag träffa Daniel ikväll som när som helst borde infinna sig i Linkan.